onsdag, september 27, 2006

Det regnar

Solen skiner inte idag, och det regnar.
Mysigt tänker jag, och ser fram emot en skogspromenad ikväll med MåBra.
Men...

Jag längtar till jul;

Då vet jag var jag bor

Vad jag jobbar med

Och hur det gick...

tisdag, september 26, 2006

Carl Larson vs Sex and the City

Människan lever i olika visioner, det är det som gör att tex home styling funkar när man säljer/köper hus. Jag har länge haft en klar föreställning att folk verkligen försöker köpa sin vision, oavsett om det gäller GANT kläder (en mörkhårig man som lite nonchalant klädd leker med barnen, har koll på börsen och extrem seglar) eller snäckskal i fönstersmygarna och vita ulltröjor (Skärgårdsdoktorn) så vill man på något sätt hoppa in i den bilden, och bli del av den. Man tror att man får den lycka bilden ger genom att ha allt och leva i den bilden. Men så är ju inte alltid fallet. Så vilken bild är då min vision av livet? Vad är det jag söker?

1, 2, eller 3?











Gränsen är korsad

Så var det gjort, gränsen är korsad, inget blir någonsin som förr. Hur skall det bli med världen??

Förra helgen sköt flickan lerduvor och fiskade makrill, denna helgen sågade hon ner träd och körde traktor. Hon förvandlas långsamt från citybrud med 100% koll på trender och vem och vad till en naturälskande tös med gummistövlar, skit under naglarna och valkar i händerna. Vad händer egentligen???

Svamp i i all ära men det får vara någon måtta på kalaset. Därför skall Flickan gå på afterwork på fredag och på stor fest med utgång på lördag. Vi står på alla gästlistor och hon har nya byxor. Trotsa naturlagarna är det enda rätta , bättre illa fäkta än fly.

Näst nästa helg skall vi däremot göra äpplesylt på alla äpplen så att de inte förfars innan kylan kommer.

Stress symptom :-)

Läste i en tidning som heter iForm, en tidning för sådana som anser sig vara urForm tror jag.
Att om man vill stressa ned så att man inte glömmer läkartider, the-kvällar och kompisars födelsedagar (alla tre verklighet för en del den senaste veckan).
Så skall man lära känna sin kropp, genom att lyssna till sin inre röst.

Det är bara det att jag hör inte min inre röst för allt oväsen som övriga kroppsdelar för. De skulle skrivit att man måste kunna tolka nervernas skrik, tändernas gnissel eller bara kurret hos sin mage. Då hade man verkligen kunnat göra ngt tror jag.

Aight?

onsdag, september 20, 2006

Morötter och Nektariner

Igår efter jobbet trodde jag att jag skulle ha visning på min lgh. Jag rusade hem, rev fram dammsugaren samtidigt som jag pratade i telefon med Kalle från Temo om vad jag hade röstat och vilket kaffe jag kände till och hur jag sov o bodde och betalade i räkningar varje månad (suck, alla dessa undersökningar jag av medkänsla till den som ringer inte kan säga nej till) och lagade ärtsoppa med korv. Efter att ha städat hela lägenheten, kastat i mig min soppa och avslutat samtalet med Temo. Satte jag mig och väntade. Prinsessan kom hem, vi pratade lite och klockan började bli lite väl mycket. Borde kanske ringa de där spekulanterna och kolla... inget nr till dem. nehe.. Kollade mailen och upptäckte att det var på onsdagen de skulle komma. Hoppsan.

Så ringde MåBra och ville promenera runt Härlanda Tjärn, vilket passade bra för hela kvällen var ju plötsligen ledig. Jag sprang ut till bilen och tyckte det luktade lite skumt. Ösregnet hade gjort att Nya Pedagogens avlopp hade svämmat över... Det låg bajs, toapapper och tamponger i en salig röra runt min bil. Yuk!!!! Flickan fällde ut hornen och alias Lilla My gjorde sin entré.

Efter en lugnande promenad som desutom ränsade luftvägarna hamnade vi så småningom hos Stabil för en kopp the och länsade hennes förråd av morätter och nektariner. (Tips: Blanda inte dessa nyttigheter, ty magen vänder sig likt en helium ballong)

Väl hemma igen kunde inte Flickan somna; Då jag trott att jag hade ena visningen på tisdagen hade jag bokat in de andra två på onsdagen, nu hade jag tre på onsdag, samt mormor som vill bjuda på middag.. En skall bort, vilken?

Suck.

Som om inte detta var nog kom jag på att jag bokat in en after work, en ishockeymatch, en mingelafton med partnerföretaget samt ett marknadsföringsevent på torsdag kväll. Tre skall bort, vilken?

Var är Magnus, Brasse och Eva när man behöver dem?

Gud, så dumt.

Hör här:

”Socialdemokratisk företagarpolitik kan sammanfattas som att vi inte ser något egenvärde i att det startas fler företag.”
Citat från Jonas Morian, ordförande i Socialdemokratiska pressföreningen den 17 maj 2006.

tisdag, september 19, 2006

Fan vad bra han är!

Ibland vet jag inte om jag skall skratta eller gråta när jag läser saker eller hör saker Johan Staël von Holstein formulerar. Ibland slår han huvudet på spiken och ibland på sin egen tumme. Idag i Metro skriver han så sanslöst bra så jag blir tårögd. Läs den här, ta fem minuter och en tankestund. Läs sedan här, ord av samma man.

"Entreprenör är det finaste man kan vara.
Bara kärleken är större än känslan av att få pröva sin vision."
JSvH 19/9 2006

Ha ha ett gott skratt

Flickor, det här är the man.
han har fattat allt.


Eller?

måndag, september 18, 2006

Halleluja!

De kom, de enades, de segrade!

Jag bara älskar maktskiftet! Nu blåser nya vindar, nu kommer nästa fas. Nu blir det förändring. För er, för Sverige, För mig..

söndag, september 17, 2006

strul

Varför skall man alltid strula till det. Väva in sig själv i diverse konversationer/diskussioner där man efter ett tag inser att man inte håller med sig själv. Eller där man kommer på sig själv med att i sin strävan att ha reda på saker, ha ställt allt på sin spets så att man instället för nöjd och mer vetandes susar runt och är förbannad och nedstämd. Varför har jag så svårt att ta beslut som eg är ganska små och obetydliga i det stora hela och förstora upp dem till bisarra monsterspindlar i min hjärna. Varför kan jag inte bara vila i det faktum att man kan pröva en sak och då misslyckas eller lyckas. Det tidigare leder då till att man backar ett par steg och tar en annan stig. det senare till att man fortsätter till nästa vägskäl.

Varför.skall.det.vara.så.svårt? Ta en chansning för en gång skull.

tisdag, september 12, 2006

Tjoho, Jag har fått min sponsbil!!!


Vet ni? Jag har äntligen fått min sponsor bil, jag skall få vara bilburen gratis i en hel månad. Heja!!

En kolsvart Toyota Prius, med startknapp istället för nyckel, en hybrid bil -den byter mellan el och bensin när det passar bäst att köra på vardera bränsle (det du, Sööt!). Sedan har den GPS (Flickan kör inte vilse mer), automatväxlad (flickan krockar med allt på grund av sin ofantliga okompatibla hjärna), två kopphållare (för kaffe och vatten), tio förprogrammerade radiokanaler ( P1, P2, P3, P4 ehh, Radio City kanske..). Touchscreen för ALLT som jag vill ändra på (det dyker upp en varningstext, att man det lugnt i trafiken, när man startar bilen, och den kan man inte koppla förbi förrens efter man suttit stilla i typ tre sekunder och då får man trycka OK).

Och bäst av allt det är en miljöbil, vilket i Göteborgs Stad betyder att jag får parkera i 14 dagar i sträck var som helst där det är boendeparkering. I två timmar gratis på alla parkeringsplatser i centrala Göteborg och i två timmar på alla handikappparkeringar. Det senare fattar inte jag varför, för då är det ju ngn stackare som inte kan parkera överhuvudtaget.. Men i alla fall resten är ju suuuper! Och nu har jag dessutom kommit på att bilen kostar i bensin ca 5 Kr/mil. Och jag får 16:- i milersättning. Så ju mer jag kör i tjänsten desto mer pengar får jag. Hallelujamoment igen!

Jag gled runt i innerstan hela kvällen igår, med morsan på passagerarsätet i brist på annat sällskap, men ialla fall.

haha, vad man kan ha kul i bil!

Min älskade Sööt

Vem jag än frågar som känner Sööt säger antingen: - hon är djävligt rolig! (personen känner inte Sööt så väl men har uppfattat hennes första karaktärsdrag perfekt) eller : - hon har tusen järn i elden, alltid försenad, gillar rödvin och att vandra, väldigt omtänksam, bitsk, inte särskilt noggrann, social.

Och när någon frågar mig skulle jag säga att Sööt är min allra bästa vän. Och med det menar jag att när jag än behöver prata, gråta, skratta, leva, inte leva, dricka rödvin eller vad som nu kan itnräffa en flicka på snart 27 jordsnurr så finns hon där. Och jag finns här för Sööt, alltid, jämt och i all evighet. Att Sööt upptar min tid ser jag som ett privilegium, som en mycket stor förmån i mitt liv. Är det uppfattat?

;-) berörda personer vet vad jag menar.
Love Ya!

fredag, september 08, 2006

Tappat rösten..

Det har hänt. det jag aldrig trodde att jag skulle vara med om. Shit! som jag gapat och skrikigt i mina dar...skrock, skrock skrock.. Jaaadaaa jada.

Jag gick från jobbet igår, fast besluten om att bota min förkylning. Jag köpte tea tree oil, echinaguard, honung, vitlök, citron och sist en flaska whiskey. Allt som jag någon gång i mitt snart 27 åriga liv hört skall vara bra mot ond hals, döva öron och nästäppa.

Jag kommer hem och börjar med en obrygd av dess like, det skummade och pös om kastrullen. Och när jag häller i den sirapliknande whiskeyn (förvarad i frys) pyser det till.
-Hallelujamoment!, tänkte jag och kände att jag än en gång kunde se likheter mellan Nemi och mig själv.

Efter att med tårade ögon ha druckit skiten mådde jag riktigt kass. Men efter att jag också gjort ångbad med tea tree oil i vatnet, så att jag trodde ögon och hjärna skulle förkolna, kunde jag andas och prata med en ganska normal röst.

Så var då ögonblicket inne för Flickan att göra entré som vokalissa i ett swingband. Min första spelning någonsin med mig själv som sångerska, och jag hade som ni redan vet gjort mitt yttersta för att kunna pipa fram ngn ton.

Vi började med Girl from Ipanema, och det känns bra. Jag tycker det låter samstämmigt, tills de höjer högtalaren för att höra mig bättre.

Hjälp, spräng mig. På. studs. Mitt absoluta mest pinsamma ögonblick what so ever.

När jag tittar på gubbarna efter en minut av oväsen och väsningar ur denna späda kropp. Ler de, de skrattar. Och en säger. -Jo, det kommer göra gott med lite sång, det tror jag allt.


Jätte bra sagt. Efter första sångens hesa jazzkänsla, börjar Flickan ta ut svängarna och snart känner hon sig som Dinah Washington herself. Idag känner jag mig som Ika i Rutan. Fast utan humor, rösten och roliga kläder. Jag kör pantomin sketcher på alla plan, skämtar och diskuterar. Men hur fan kommunicerar man genom telefonen Ika???

torsdag, september 07, 2006

Allt eller inget

Varför händer allt samtidigt? Det slår aldrig fel. jag planerar och planerar, och försöker att få till så saker klaffar. Men ändå så skall det braka loss E.X.A.K.T på samma gång. Jobb, bostad och fritid. Hopplöst!

Jag tror jag skall köpa en lott, för det måste ju vara en vansinnig tur jag har som får vara med om så mycket just nu :-). Det finns bara ett sätt att se på detta: in i matchen och fightas. Efteråt kan vi lägga oss och slicka såren, men först då efter en ärlig fight.

Så får det bli!