Lugn, Flickan. Lugn..

Varför stressar man upp sig innan man egentligen kollat om det är så fasligt mycket att göra som man tror. Har nu i en veckas tid terroriserat alla i min väg och berättat vilket berg av omöjlighet som ligger framför mig i det projekt jag arbetar i. Jag har utstött panikartade kvidanden och dragit mitt hår framför datorn. Allt som verkade lugnt innan semestern har helt plötsligt förvandlats till en mardröm. O.S. i "jag räcker inte till"-dramatik har inletts. Och idag skall jag officiellt avsluta spektaklet. Jag har gjort en att göra lista, och när jag läser den ser jag till min förvånig att det är lugnt. Inte lugnt som i; drälla in kl tio, slappa och zappa, och sedan gå kl tre med solbrillorna på näsan. Utan mer, om jag jobbar duktigt från åtta till sex och tar hjälp av den kompetenta manskara runt mig så kommer detta gå bra.

Självklart, kommer det gå bra.
-jaha, sååå, ehh. Annars då?